Haha, bebis är helt till sig i trasorna där han ligger på golvet med mormor och busar. Han snurrar runt, kastar sig frammåt, skrattar och gör ifrån sig en massa lustiga ljud. Det går som ett lyckorus genom hela mig, han är helt enkelt nöjd med livet. Hur kan man inte låta bli att känna kärlek?!

Detta var precis vad finaste mami behövde en dag som denna. Jag tycker så synd om henne och jag vill bara krama och hålla om, mamma jag älskar dig!! Det är nämligen så att hon har utsetts till en av dem 25-30 personer som ska varslas inom Ericsson. Och nu vet hon varken om hon får vara kvar eller vad hon kommer att göra framöver. Fram tills semestern kommer hon att få sitta som på nålar i hopp om att inte få sparken. Vad säger man?! Man skulle ju bli sisådär lagom glad om någon jäkla förtidspensionär får vara kvar medans man låter en femtioåring gå. Stämningen är inte på topp som ni kanske förstår.

För att lätta upp stämningen något har vi pratat resa, bröllop och annat mysigt. På måndag eftermiddag ska vi tillbaka till Rönninge för att diskutera vårat kommande bröllop. Life is good! Men nu mina vänner ska lillskruttis få sig en flaska välling, för nu är han så trött efter allt busande.