Att få gråta ut...
Kan ibland vara det mest stressbefriande och förlösande man kan göra, man kan göra det av många olika anledningar och oftast av ren och skär smärta. Jag vet inte när senast jag grät så mycket som jag gjorde idag, så fantastisk skönt att bara få frigöra sig från allt som jag har gått och burit på inom mig så länge. Ingen utav oss sa någonting, han höll om mig hårt och lät mig få gråta tills jag inte orkade gråta mer. Någonstans mitt i all sorg hände något som jag inte kan förklara, och jag tänker inte låta någon/något förstöra detta underbara. Vad som hände sen behåller jag för mig själv, men jag känner mig som en helt ny människa.
Nu ikväll har vi bara ägnat oss åt varandra, kramats, pussats och hållt handen som två nykära tonåringar. För att göra kvällen lite mysigare tog vi bilen till O'learys för att beställa hem hot buffalo wings, herregud så gott det var! Lilleman däremot skämde vi bort med en cheeseburgare, hans absoluta favorit. Fair enough! Sedan har vi bara myst i soffan framför teven, bästa kvällen på länge om ni frågar mig.
I morgon, lördag är vi bortbjudna på ännu en familjemiddag. Förhoppningsvis den sista på ett tag framöver, och det ser ut som om att det inte blir något nyårsfirande i en tråkig kyrklokal. Nej, istället hoppas jag att vi firar hemma hos min fina mamma med god mat och trevligt sällskap. Om inte, så får det bli ett lugnt och stillsamt nyårsfirande hemma.
Avrundar här, för nu blir det att hoppa i pyjamasen och slappa framför Jersey shore innan sängen kallar.
