Välkommen december, välkommen första advent! Julkänslan har inte riktigt infunnit sig än, men snart så. Barnen har äntligen tillfrisknat och återhämtat sig från allt vad heter förkylningar och magsjuka. Under torsdagsförmiddagen ringde förskolan och talade om att Elias minsann hade kräkts under lunchen. Det var just snyggt tänkte jag, som denna dag hade planerat att hinna med både storhandling och julshopping. Det hela slutade med att jag strosade omkring inne på Willys i närmare en timme helt själv. Men några julklappar blev det icke, det får vänta tills senare i veckan som kommer. 

 

I fredags var det äntligen så dags för den efterlängtade klassfesten. Trots att många hoppade av i sista minuten så blev vi ändå ett par stycken. Vi började kvällen hemma hos Bella i hennes topprenoverade lägenhet belägen i Ulriksdal, käkade lite och drack gott. Kring tio-tiden hade alla trillat in och festen kunde börja, och jag tror inte att det var tyst en sekund. Vi pratade minnen och skrattade så vi tjöt när vi slog på klassfilmen som Hanna spelat in. Allt från korridorshäng till vår och julkonsert. Timmarna gick med en rasande fart och det var dags att bege sig hemåt. En dag jag kommer bära med mig så länge jag lever, tack alla inblandade! Och ett stort lycka till önskar vi Sofia och Viola med deras graviditeter. Vi väntar med spänning!! 

 

Idag har alla adventsprylar fått åka fram, än sålänge har jag bara fått upp adventsstaken i köket. I morgon får julstjärnan åka upp i vardagsrumsfönsret och en amaryllis skall inhandlas. Ikväll har jag och Elias hunnit baka både pepparkakor och lussekatter. Mammas lilla sockerbagare! Nog för att han tröttnade efter ett tag och fick myror i brallan. En mysig adventsfika fick vi i allafall till innan läggdags, Meja däremot är vaken än och verkar inte ha några som helst planer på att sova. Åtminstonde inte inom den närmsta timman. Det händer mycket med våran lilla tjej just nu. Hon har äntligen lärt sig att sätta sig upp från liggande possition. Hon ställer sig även på alla fyra och hon hasar sig fram. Man kan nästan ana små krypsteg till och från, herregud alltså. Det är nu man bara vill stoppa tiden och njuta mer än någonsin. 

 

Dags att svida om till pyjamasen och krypa ner under täcket. Med det säger vi godnatt!