Sådär, lillskruttis sussar lugnt i sin säng och jag kan äntligen andas ut en stund. Jag är helt slut efter denna kväll med bråk, skrik och gråt. Mitt älskade lilla barn har vänt hela hemmet upp och ner, lyckats slå sönder en tavelram och skurit sig på hakan, slagit i huvudet i bordet minst tio gånger...listan kan göras lång. I morgon blir det till att ringa förskoleenheten, för nu har vi fått nog både jag och lillskruttis av att drälla omkring här hemma.

Jag ska strax ta en efterlängtad dusch, för att sedan sätta mig och skicka iväg några jobbrelaterade mail. Har kännt mig så opeppad på senare tid, vart tog mitt självförtroende vägen? Jag måste sluta se till alla andra hela tiden och börja se till mig själv och mina egna behov. Så därför känns det alltid bra att ha skickat iväg en ansökan eller två, åtminstonde ett steg i rätt riktning. Hejja hejja!

Ha en fortsatt fin kväll raringar!