Just idag känner jag mig som världens sämsta mamma. Flera gånger har jag sagt att vi ska gå till lekparken, men av någon konstig anledning dyker det upp en miljon andra saker. Vi har hamnat i någon slags ond cirkel och stackaren blir ju understimulerad. Jag vill så gärna ta honom till olika lekgrupper, men sen kommer ångesten sakta krypande. Elias behöver få komma ut och träffa andra barn, men vem ska jag umgås med? Det här med att passa in är inte alltid så lätt. Ibland skulle man nästan kunna tro att jag lider av socialfobi, måste börja ta för mig mer. Det ska bli mitt nya mål, att våga tro på mig själv!

Medans den lilla sover sin eftermiddags-nap passar jag på att skicka iväg några jobbrelaterade mail och känna att jag åtminstonde har gjort något vettigt idag.