Lilleman har somnat för natten och pappan i familjen likaså. Själv har jag ägnat den senaste timmen åt att kolla på Tv 3's dokumentär om extrema mammor. En mamma som ammar sin femåring, en familj som flyttat till Åland i kampen om hemundervisning och en familj som strikt följer lchf metoden. Jag vet helt ärligt inte om jag skall skratta eller gråta. Jag kan ju liksom känna att den där familjen som hemundervisar inte direkt gör sina barn en tjänst, snarare tvärtom. Speciellt inte med tanke på att båda föräldrarna saknar utbildning samt lever på existensminimum för att klara av hemundervisning. Kan någon snälla förklara för mig hur det går ihop, doesn't make any sence liksom. Det är inte själva hemundervisningen jag är emot, utan föräldrarnas syn på saken. Kan bara citera en utav föräldrarna " Nä, men om man fick gå till skolan lite när man tycker så skulle mina barn också vilja gå till skolan. Det kommer ordna sig för dem ändå ". För det första har barnen aldrig fått testa på att gå i en vanlig skola. Och för det andra så är det nog den här mamman som har kommit på att hon inte tycker om skolan.

 

Men vad som bekommer mig mest är föräldrar som experimenterar med en sådan oprövad diet som lchf på barn. Det övergår liksom mitt förstånd. Att man ens vågar chansa med barnets kost (hälsa även), kalla mig gammaldags men jag tror helt enkelt på tallriksmodellen. Barn mår bra utav att äta bra och hälsosam mat, inte ifråntas viktiga födoämnen genom någon korkad diet. Idioti!

 

Sen det här med amning kan man ju säga både det ena och det andra om. Jag uppmuntrar verkligen till amning, men långtids amning tills barnen är 5-6 år gamla går emot mina egna principer. Barn skall äta riktig mat som kan kompleteras med gröt alt välling. Finns ingen som helst anledning till att låta barnen äta bröstmjölk vid denna höga ålder. Problemet ligger snarare hos föräldern och inte hos barnet i fråga. Det är min mening, sen är andra välkomna att framföra sina.

 

Nu ska jag hoppa in i duschen och sedan väntar en god natts sömn.