Julafton 2013

 
Så var ännu en julafton till ända, vår lilla älsklings första jul. Vi åkte till min mamma redan tidig måndagsmorgon, och där blev vi kvar natten till idag. Vi har nämligen det som tradition i våran familj, att tillbringa dagen innan julafton tillsammans. Det är liksom ingenting vi kommer ifrån, och inte heller någonting jag är villig att rucka på. Traditioner är till för att föras vidare, något jag vill föra vidare till mina egna barn.
 
Igår hade vi fullspäckat schema från tidig morgon till sena kvällen. Vi lunchtid åkte vi till servicehuset och hälsade på mormor-gammelmormor en sväng. Hon hade längtat så efter att få se barnen, så en bättre julklapp kunde hon då inte få. Med oss hade vi en ask med Ferrero rocher, en självklar favorit! Också ett gäng hembakade saffransskorpor och hemgjord fudge. Barnen fick sig en varsin slant att köpa något "juligt" för, tack så hjärtligt säger vi för det! En stund senare packade vi in oss i bilen och fortsatte hemåt för jullunch, kalle och paketöppning. Elias var såklart otålig och ville helst öppna alla julklappar på en gång. Inte nådigt så bortskämda vi blev detta år. Vi är så otroligt tacksamma för alla fina leksaker, kläder m.m. Jag blev totalt grundlurad utav min kära make då han har sagt att han inte hunnit köpa någon julklapp till mig. Men så låg där ett stort paket, och där i låg det enda jag önskat mig sedan en lång tid tillbaka. En sprillans ny Nikon D3200, lyckan var total!! Jag ser så mycket fram emot att få leka, pilla och grejja med min nya leksak. Bilderna här är dock tagna med syrrans Nikon D3100, inte fy skamm den heller. Lyckades dessvärre inte fånga några bra bilder på kidsen dagen till ära, de dära två alltså..Blundar inte den ena så har den andra myror i brallan, lättare sagt än gjort att få till den perfekta bilden. Men några bilder bjuppar jag på i allafall. 
 
Idag har vi firat in julen med storhjärtats familj och släkt. En dag med god mat, prat, skratt, jultomte och julklappar i massor. Mejas min när hon fick syn på jultomten, priceless! Inte heller Elias har träffat någon "riktig" jultomte och han försvann in under stolarna illa kvickt. Stackars barn! Nåja, nog gick presenterna hem i allafall. Nu till frågan, hur sjutton skall vi få plats med allt här hemma?! Tack alla inblandade för en toppen härlig dag!
 
 
 
 
 
 





NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR