Det är svårt att veta vart man skall börja, De sista dagarna innan avfärd så har nivån på förberedelserna skruvats upp. Jag som vanligtvis är fena på att packa och har ett helt fenomenalt ordningssinne, svetten rinner och jag får knappt en fjärdedel gjort av allt det som jag skulle göra. Suck, jag blir så trött!!

 

Hela dagen idag har vi packat och preppat inför morgondagen. Elias fick åka iväg ett par timmar med sin farbror, han fick en paus likaså jag. Just nu går vi bara varandra på nerverna. Jag tror att han har kommit in i sexårs-trots, en tonåring i miniformat. Han blir arg, frustrerad, ledsen och förtvivlad om vart annat. Vi har varit hemma i lite mer än tre veckor tillsammans och jag bryter snart ihop. När energinivån ligger på noll, när man är osams med kidsen oftare än vad man är sams då är det läge för en paus. Just nu är vi där! Två veckors välbehövlig semester kunde inte komma lägligare. 

 

I eftermiddags gick pappan i familjen äntligen på semester, så mitt i alt preppande tog vi oss ner på stan för middag och barnen lyxade till det med varsin glass. Dessa ljuva sommarkvällar jag älskar dem!