Idag åt vi middag på pizzerian, då ingen av oss orkade laga någon mat. Högst uppskattat av Elias som inte har fått vara ute på hela dagen. Efteråt blev det födelsedagsfirande och nu lider jag istället av världens matkoma. Kommer inte vilja äta på flera dagar som det känns nu.

Ska om bara en liten stund sminka av mig och göra ett försök till att natta den lilla. Helst av allt vill jag bara ta allt jag äger och har och bosätta mig någon annanstans. Jag känner mig bara ledsen och frustrerad, vantrivs något så fruktansvärt över tillvaron jag lever i för tillfället. Mitt förhållande till Elias pappa är ansträngt och vi kommunicerar knappt. Min största rädsla var att vi skulle hamna just här, att gifta sig tillför knappast något positivt. Snarare tvärtom. Bara tanken gör mig gråtfärdig, och jag vet inte om vi kan få det hela att vända till det bättre?!

I morgon ska jag och lillskruttis ha en heldag för oss själva, tänkte skämma bort honom med att spendera dagen på något roligt lekland. Känner att jag måste gottgöra honom för att jag har varit en sådan fruktansvärt dålig mor de senaste dagarna. Får se om jag kanske åker ut till sollis i morgonkväll och hälsar på mamma och syster en sväng. Jag saknar dem och behöver dem mer än någonsin just nu. För i detta skede håller hela min värld på att rasa sönder och samman!