♥ 2011-10-09 ♥



Hej finisar! Hur mår ni? Själv lever jag fortfarande på det enorma lyckoruset från gårdagen. Vi är så otroligt lyckliga och stolta över oss själva, det var utan tvekan den bästa dagen i våra liv. Bortsett från när våran älskade lilla son kom till världen. Det här är en annan typ av lycka, en lycka som inte går att beskriva med ord.

Vigseln ägde rum i St:a Ragnhildskyrkan här i Södertälje, stämingen var på topp och kyrkan var så gott som fullsatt. Så otroligt ku att så många valde att närvara på våran stora dag. Jag grät nog så gått som under hela tiden vi stod vid altaret. Så otroligt mycket känslor och kärlek på en och samma gång. Min fina moster med familj stod för körsång, tack så hjärtligt! Ett arr tillägnat speciellt för oss, ett arr som inte går att få tag på någon annanstans. Vi är evigt tacksamma!

Efter vigseln gick vi in i sakristian för att avge våra löften ännu en gång inför den katolska prästen. Så fint att få en stund tillsammans med endast den närmsta familjen. Ett mycket känsloladdat ögonblick. Sedan fick vi äntligen kliva ut ur kyrkan och mötas av fina vänner och familj. Vi släppte också duvan i det fria, så otroligt fint! Ni ska få se flera bilder. Vi har inte gjort annat än att titta på bilder samt svarat på samtal, brev och kommentarer hela dagen. Ni är så fina allihopa, all våran kärlek till er!

Så snart alla gäster gett sig iväg till festlokalen, tog vi bilen ner till den plats där min finaste en gång friade till mig. Där korkade vi upp champagnen tillsammans med den vackraste brudtärnan jag någonsin skådat. Min älskade syster! Tillsammans tog vi lite bröllopsfoton samt återhämtade oss en stund innan vi begav oss mot lokalen. Väl framme gjorde vi the grand entrè och folk jublade i samband med att vi började dansa. Vi dansade säkert i en kvart tjugo minuter innan vi fick sätta oss till bords. Under kvällens gång hann vi med en brudvals, massor av dans, god mat och dryck, helt fantastiska tal ( Cassi min älskade vän, you nailed it ) hon fick mig att börja stor böla! Och mamma, min fina, älskade lilla mamma...jag saknar ord. Det finaste talet av dem alla, vi älskar dig så. Och jag lovar dig en sak, vi ska sova på saken...det varma och gosiga täcket kommer att göra oss gott.

Tack ännu en gång alla fina, detta är ett minne som vi kommer att bära med oss i våra hjärtan så länge vi lever. I denna stund är vi i full gång med att packa våra resväskor. Hej värmen, här kommer vi! Vart vi ska? Det får ni se nästa gång vi hörs på bloggen!

Kärlek!





NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR