Helgen är över ännu en gång, måndagen börjar lida mot sitt slut och det har varit full rulle ända sedan vi klev upp strax efter klockan åtta i morsse. Jag ville mest kika in här och visa upp söndagens fångst från Underbara barn mässan. Kunde säkert ha fiskat betydligt mycket mer saker, men jag är ändå nöjd över allt som jag kom över. Nåja, lilleman var nog den som vart gladast av oss alla. Föranmälde mig såklart på loppipåsen, en besvikelse om jag får säga det själv. Trodde att man skulle få mer gratisprylar, men icke! Fanns helt klart mycket fint, men ingenting som fick följa med hem. Hade hur somhelst ett par riktigt givande timmar tillsammans med min gravida vän Frida. Blir ju lite extra speciellt nu när vi ska föda i princip samtidigt, haha!

 

Helgen har förövrigt varit fullspäckad med besök här hemma. I fredags hade vi lillemans moster här som stannade över natten och i lördags var mamma här och hälsade på. Alltid lika mysigt att umgås med familjen och bara vara. Nästa helg blir inte bättre den, dock längtar jag inte lika mycket till minnesstunden på söndag. Jag har försökt förtränga tanken ända sedan jag fick veta, samtidigt som det gnager inom mig. Det gör så ont att veta, veta att han lämnade två fina barn efter sig. Det blir så jäkla påtagligt när man själv har barn, jösses...det får en att vilja krama lite extra på sitt eget. Möter upp min fina vän J och hans flickvän A vid kyrkan, känns lite bättre så!

 

Just det, idag fick vi äntligen hem remissen för vårat efterlängtade ultraljud som sker första veckan i december. Jag hoppade bokstavligen i taket när brevet damp ner i brevlådan. Nu är det på riktigt, vi ska äntligen få se lilla skatten i magen och jag längtar så jag nästan spricker. Lycka lycka lycka!

 

Sitter här med en vaken lilleman i knät, jag ser inte ut att kunna få honom att somna om. Inväntar istället baby love som kommer hem anytime soon, kanske somnar han om när vi båda ligger i sängen. Ja, lilleman sover fortfarande i våran säng. Han har aldrig gillat att sova i sin egen säng, inte ens när han var spädbarn. Sedan har jag alltid tyckt om att ha min fina lilla kille sovandes emellan oss. Nog för att det kan vara påfrestande vissa nätter, finns alltid dom sem har delade meningar om detta. Förhoppningsvis blir det andra bullar när vi flyttar till större, lilleman får eget rum och bebis är här. Men jag känner ingen stress, det får ta den tid det tar helt enkelt.