När man för engångsskull behöver sova, så kan jag inte för mitt liv komma till ro. Känner hur det kryper i kroppen, vrider och vänder på mig för att hitta en komfortabel ställning. Men icke! Det är andra natten i rad som jag legat sömnlös och det börjar bli riktigt frustrerande. Sedan att baby love var ute och festade till klockan 03, för att sedan ta en svarttaxi hem gjorde inte direkt saken bättre. Jag är inte den som nojjar mig över saker i vanliga fall, men sedan jag blev gravid så blir jag orolig för minsta lilla skitsak. Nu är han i allafall äntligen hemma och jag kan dra en lättnadens suck.

 

Nu när jag har fått ventliera mig så känns det faktist tusen gånger bättre.

 

Godnatt!