Idag var vi på besök hos barnmorskan, och allt såg så himla fint ut. Ett blodtryck på 100/70 och ett SF-mått på 28cm, med andra ord låg vi precis på kurvan. Lillans hjärtljud kunde vi mäta upp till 138 slag/min, barnmorskan ville även känna igenom magen hur hon låg. Och precis som jag misstänkte låg hon med huvudet ner mot bäckenet, som därmed orsakar den tryckande känslan som jag har dragits med i ett par dagar. Vi diskuterade eventuella hjälpmedel, men för min egen del kändes det knappast nödvändigt. Jag ser gärna att kroppen sköter sitt, kommer hon tidigare..Ja, då får hon göra det.

 

Vi tog även upp allt vad rör amning och hur jag ser på det. Lilleman slutade amma redan efter tre månader, jag hoppas så gärna att lillan vill amma sålänge hon bara kan. Känns dumt att bygga för stora förväntningar på det lilla barnet, hur det än blir så blir det bra. En dag i taget som man brukar säga. Funderar på att dra igång en frågestund framöver där ni kan fråga allt vad rör graviditet och förlossning. Inga frågor är för dumma, och endast dumma frågor får dumma svar ;)

 

Nu blir det familjemys i soffan framför sveriges mästerkock med en kaka marabou apelsinkrokant. Bästa!