Så blev vi äntligen med matbord i vårt inte allt för stora kök, synd att tapeterna vi har skall vara så förbaskat fula bara. Nåja, förhoppningsvis bor vi inte kvar särskillt länge till så detta får lov att fungera tillsvidare. Jag är hur som helst sjukt nöjd, Ikea levererar precis som vanligt. En uppsättning med nya tallrikar fick också följa med hem. Nu återstår bara en byrå ut till hallen, samt en växa säng till lilleman och lite "bra-att-ha grejjer" till lilltjejen sedan.

 

På tal om lilleman, jag förstår bara inte vad det är som händer med vårat älskade lilla barn?! Allt är neej, neej, neej och återigen neej. Det är trots precis hela tiden, och detta gnäll! Jag får lov att bita ihop käkarna ibland, så jag får kramp för att inte få ett smärre utbrott på ungen. Jag kämpar hela tiden för att behålla lugnet, men så når man den där gränsen då man bara får nog. Då bär jag ut honom till hallen, och där får han sitta tills han har lugnat ner sig. Många gånger reser han sig upp lika snabbt, men oftast så inser han att det är en kamp han aldrig kommer att vinna. När vi har sagt förlåt så är han glad en stund, och två minuter senare är vi tillbaka där vi en gång började.

 

Pappan i familjen har erbjudit sig att ta nattningen ikväll, och jag sitter här med kramp i käkarna och en huvudvärk från hell. I morgon lämnar jag lilleman på dagis för sista gången den här veckan. Sedan väntar tre dagars ledighet och jag kan inte direkt påstå att jag längtar. Inte som det är just nu, och jag tycker faktist att det är okej att känna så. Det är inte alltid roligt att vara mamma, den som säger annat ljuger. Jag lovar! Ska se till att vi bokar upp oss med massa roliga aktiviteter den här helgen, att sitta hemma är no option.