Ja, usch! Det är uppförsbacke nu efter flera nätter utav sömnlöshet och uppgivenhet. Elias är inne på sin tredje dag med plågsamma magsmärtor. Förstoppning, biverkningar från narkos och smärtlindring? Jag vet inte. Läkaren trodde inte att magsmärtorna hade något som helst samband med operationen, och jag har inte heller brytt mig om att ringa sjukvårdsupplysningen. Kan ju faktist vara så att det bara rör sig om en hård mage och att vi får lägga om kosten ett tag. Vi har bestämt oss för att hålla honom hemma hela veckan ut, har inte samvete nog att lämna honom på förskolan när det är såhär. Vi satsar på att han har återhämtat sig helt tills nästa vecka, då tar vi nya friska tag!

 

Även Meja verkar vara inne i ännu en ny utvecklingsfas. Igår senast tog hon sig upp i krypställning, för att sedan glida ner på mage igen. Och så höll hon på ett tag. Hon är extremt medveten om allt som händer runt omkring henne, och blir därmed väldigt orolig när jag inte är i närheten där hon kan se mig. Hon äter tre stadiga mål om dagen utöver amningen. Men bröstet är fortfarande hennes största trygghet.Det enda vi jobbar på just nu är att få den lilla damen att sova hela nätter. För jag pallar inte med alla dessa uppvak längre, jag orkar inte gå upp, jag vill bara sova. Jag blir knäpp när jag inte får sova! Måste bli ändring på detta, kanske det blir bättre när Elias är tillbaka på förskolan. Jag kan fokusera på Meja och faktist kunna vila när hon vilar. För så länge som jag har Elias hemma finns det ingen tid för vila. Det är 100% fokus på att underhålla båda barnen, det ska hända saker precis hela tiden. Fullt ös, medvetslös! Så är det faktist.

 

Idag kör vi helhjärtat på en innemys-dag med allt vad det innebär. Meja har tagit sig en tupplur, så jag skall passa på att trycka i mig något att äta. Det börjar eka tomt i både kyl och frys, så en storhandling får det bli senare under dagen. Jag bara avskyr när det inte finns något att äta hemma, särskillt nu när jag fortfarande ammar. Jag är konstant hungrig och kan trycka i mig precis vad som helst bara det är ätbart. Haha! 

 

I morgon tänkte jag och Meja ta oss iväg till Barnens hus, för att sedan luncha med ett helt nytt gäng mammor och barn som vi lärde känna senast vi var där. Kul!