Att inte välja nappflaskan, ett misslyckande?

 
Det råder säkert delade åsikter vad gäller amning vs. flaskmatning. Flaskmatning kopplas oftast ihop med totalt misslyckande, då amningen på ett eller annat sätt inte kommit igång eller inte fungerar hos många. Jag har helammat Meja sedan första dagen hon kom till oss, det har fungerat bra och bröstet är och har varit hennes största trygghet, då nappen aldrig har varit ett alternativ för varken henne eller oss. Månaderna går och hennes matintag blir allt större för varje dag som går. Alltså räcker det inte med att endast ge henne bröstet längre, så vi har utökat måltiderna med allt från smakportioner till kvällsgröt. Dock upplever vi att hon har svårt att komma till ro på kvällarna och vaknar ett flertal gånger om nätterna. Det får mig att bli konfunderad över hennes sovvanor, och hur jag kan få henne att sova hela nätter utan alla dessa tråkiga uppvak?!
 

Efter vårat senaste besök på BVC fick vi rådet att testa med modersmjölkersättning alternativt 6-månaders välling. Något som inte alls gick hem hos lilla damen. Hon viftade bort flaskan, spottade, fräste och tjöt som en stucken gris. Vi testade olika nappflaskor för att se om det gjorde någon skillnad, men icke!! Igår hade vi ett par vänner över på kvällsfika, och då vi alla har eller väntar barn så diskuterade vi just detta med sömn. Mycket eftersom just sömnen har kommit till att bli en enorm bristvara här hemma. Jag förklarade då att vi har testat att ge flaskan, men att hon inte tar den vare sig om den innehåller bröstmjölk eller ersättning. Hon tar den bara inte, särskillt inte om bröstet finns nära till hands. Då fick jag det slängt i ansiktet, att eftersom jag inte gav henne flaskan andra veckan från det att hon föddes så har jag gjort ett stort misstag. Jag blev helt ställd, visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Har jag misslyckats som mamma nu? Kommer min dotter aldrig att få sova hela nätter bara för att jag inte introducerade henne för nappflaskan när hon var 2 veckor gammal? Samtidigt som jag känner såhär, varför skulle jag ha misslyckats som mamma? Jag har ju faktist helammat min dotter i snart 6 månader, hur många klarar ens av att göra det? Jag är så jävla stolt över att ha kunnat ge min dotter det bästa en mamma kan ge utav sig själv. Jag tycker att det är ganska häftigt, att JAG har skapat denna lilla människa och dessutom kunnat ge henne mat från min egen kropp. Att jag skulle ha misslyckats för att hon valde bort flaskan självmant, ni ser och hör ju säkert själva hur bisarrt det låter?!

 

Jag har vänner som flaskmatar sina små, just för att amningen inte har fungerat eller för att mjölken helt enkelt har tagit slut. Skulle jag någonsin se ner på dem och tala om för dem hur jävla misslyckade dem är som mammor? ALDRIG! Dem har gjort så gott dem har kunnat, och jag tycker dessutom att det är upp till var och en hur man ser på amningen vs. flaskmatning. Jag väljer att se det som så, Meja är säkert inne i en utvecklingsfas som med  största sannorlikhet kommer att gå över när vi som minst anar det. Sedan att hon också har en skitjobbig treårstrotsig storebror gör säkert inte det hela bättre. Men mer om det i ett senare inlägg, kände bara att jag var tvungen att dela med mig utav detta. Mitt huvud har varit ett enda stort kaos de senaste dygnet.

 

Hur ser ni på amning vs. flaskmatning? Dela gärna mer er utav era tankar och funderingar kring detta.



Carina

Gör precis som ni känner. Samuel vägrar fortfarande flaska, går ibland om den innehåller juice. Om du vill, försök lite ibland med flaskan men tvinga henne aldrig för då tror jag aldrig det funkar. Sannolikt att hon har en utvecklingsfas/växtfas vilket resulterar i att hon vill ha mer mjölk o det bästa hon vet är ju din mjölk o bröstet såklart. Sen kan det mycket väl vara så att dom lättare tar flaska om man börjar tidigt men alsrig att du är misskyckad som mamma för det.




NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR