Hej vänner! Här ekar det som vanligt tomt, måste verkligen erkänna att jag inte finner det här med att blogga lika intressant längre. Dagarna liksom bara springer förbi, och kameran förblir ståendes på hyllan och samlar en herrans massa damm. Dock saknar jag ju er trogna läsare som tar er tiden att kika in här om dagarna. Jag får helt enkelt försöka bättra mig och hoppas att den där inspirationen och motivationen till att skriva infinner sig igen. 

Här hemma har vi haft sjukstuga sedan ett par dagar tillbaka. Meja insjuknade natten till lördag i hög feber. Hon var som ett rykande element och sådär loj som man bara kan bli vid feber. Älskade lilla vän! Vi bestämde oss dock för att ta oss ut till mamma-mormor under lördagen som bestämt. Mejas feber gav inte med sig, och vi fick turas om att pyssla om, vyssja och äta i omgångar. Söndagen blev inte mycket bättre den. Skrikfest redan från tidig morgon tills tidig måndagsmorgon. Hela gårdagen spenderade vi i soffan under en filt, så välbehövligt om ni frågar mig. 

Idag är läget lite mer stabilt. Ingen feber, men väldigt snorigt och hes som en kråka är hon lilla damen. Jag som hade tänkt gå ut och fota barnen under körsbärsblommorna idag, men vi får ta det i morgon när pappan i familjen är hemma. Passade dock på att inviga nya sulkyn från loppieventet vivinärvhämtadehhem Elias från förskolan i eftermiddags. Otroligt smidig att köra och Meja såg inte direkt missnöjd ut, snarare det motsatta. 

Medans båda mina troll bänkat sig framför Barnkanalen, passar jag på att förbereda kvällens middag.