Här hemma har vi som regel att båda barnen skall vara i säng lagom till sju-tiden om kvällarna. Dem behöver absolut inte sova just då, men dem skall ligga i sina sängar med pyjamasen på och tänderna borstade. Meja somnar oftast ganska så omgående. Men Elias tar det alltid lite längre tid för att varva ner och komma till ro. Han brukar ligga med paddan en stund, läsa en bok och lattja lite med en bil tills han slutligen bara inte orkar hålla sig vaken längre. den tiden från det att barnen sover brukar jag se som min "egentid". Min "egentid" att bara ta han om mig själv eller sådant som jag inte hunnit med under barnens vakna tid. Men ikväll har jag bara känt mig rastlös, barnen sover så fridfullt och jag saknar dem! Är det inte lite lustigt ändå?! Hur man kämpar med läggningar varenda eviga kväll, för att sedan sakna dem när du egentligen borde njuta av den lilla tid du får för dig själv. 

 

Idag dag har vi haft en sådan där riktig inryms-dag. Det där vårvädret som alla pratade om, det var väl bara ett smakprov på vad som komma skall. För nu går snöplogarna varma här utanför efter den snö som föll under eftermiddagen och kvällen.  Under förmiddagen fick vi låna världens bästa Milo i en sisådär två timmar. Supermysigt för både mig  och för Meja som fick en lekkompis. Frida och storebror Malte kom sedan upp för en kaffe innan dem fortsatte hemåt. Och för oss blev det BVC och en snabbhandling innan det var dags att hämta hem Elias från förskolan. På tal om Elias så har han haft sin absolut första blöjfria dag idag. Och kissat på pottan har han gjort, stolt mamma deluxe!! I morgon fortsätter vi på samma sätt som idag, och snart räknar vi med att sluta med blöjan helt. Spännande detta!