Måndag och småbarnstrots!

 
 
 
 
Fick för mig att kika igenom semesterbilderna, de är få men framkallar ändå så många känslor på en och samma gång. Liksom en känsla utav *in the moment*. Här tre bilder från en utav alla underbara semesterdagar vi tillbringade nere på Bohuskusten. 
 
Hej förresten!
Ännu en måndagskväll till ända och samtliga familjemedlemmar sover sedan en tid tillbaka, endast mamman är vaken. Dagen har rullat på i vanlig ordning, eftermiddagslek i parken följt utav legobygge och play doh degande. Det har varit en stor fixering kring Ipad på senare tid hemma hos oss, vi äger en surfplatta i dagsläget och det genererar i sin tur dagar fyllda med skrik, bråk och gråt. Ipad eller Iphone kan ju verka som en bra lösning att låta barnen underhålla sig själva en stund, men inom vilka tidsramar? Hur länge får era barn sitta med surfplattan? Jag är så förbaskat trött på denna fixering, för den *förstör* sannerligen stämningen här hemma.
 
Inte nog med det så är båda barnen inne i ännu en sådan där eländig trots-fas igen. Biter ihop och intalar mig själv att det går över, det kommer inte alltid att vara såhär. Det kanske känns jobbigt nu, men det går över! Meja särskillt har haft några veckor då hon trotsat som aldrig förr, hon gnäller, är arg, ingenting passar vad man än gör och säger. Nej hon vet inte vad hon vill helt enkelt! Men med en sådan liten kropp och med så mycket känslor är det inte heller så himla konstigt. Man hinner inte mer än upp på morgonen så börjas det. Hon vill ha yoghurt, nej hon ska ha gröt. Hon ska ha macka, nej utan smör. Hon ska inte ha kläder, hon ska ha pyjamas till dagis.Får hon inte som hon vill kan du räkna med skrikfest och gärna hela vägen till förskolan tills du har gått utanför grindarna. Du får dåligt samvete och mår dåligt hela dagen. Jag blir liksom genom svettig utav bara tanken. Känner ni igen er?
 
Med min stora lilla bebis vet jag inte vad som hände, mer än att han plötsligt förvandlades till en liten mini-fjortis. Jag får inte längre välja vad han ska på sig, utan väljer helt enkelt sin egen garderob med omsorg. Från att ha varit helt obrydd till att bry sig om en massa fjantiga små detaljer. Om jag vid något tillfälle väljer att ifrågasätta eller tillrättavisa då är jag dum, ful, elak och önskar helst av allt att han hade en annan mamma. Som ni förstår är jag högst älskad och prioriterad alla dagar i veckan, not! Ibland svider det, många gånger faller jag i gråt. Men som oftast kan jag inte låta bli att skratta, för innerst inne så vet jag att han inte önskar sig någon annan än just mig som sin mamma. Idag har dock varit en bra dag, man får helt enkelt vara glad för det lilla!





NAMN
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR